Katti

Sitter och glor ut över soligt, stormigt Göteborg. En spårvagn åker förbi en bit bort. Jag har en stark längtan i bröstet, efter bra konserter på varma sommarkvällar. Platsen i ett stort, gungande publikhav till sköna toner, är platsen jag känner mig mest levande på. Eller i en mörk, intim lokal där vackra, mjuka, intensiva låtar tar mig iväg någon annanstans. Jag längtar dit... Där finns inget annat, där försvinner man bort, man försvinner in i det. Kom och ryck mig iväg.

Två spelningar i helgen.. kanske? Springsteen om en vecka. Men mest längtar jag till U2 i juli, i Dublin. Min sommars enda utlandsresa förmodar jag. Där ska vi försvinna du och jag. U2  på ett kokande Ullevi.. det blir sweet också. Way out west hoppas jag också på. Men en längtan efter mina favoriter finns kvar ändå, men dom kommer inte.. inte till ngt land i närheten heller. En surhet över att jag inte har biljetter till Coldplay finns också.. var i Argentina när biljetterna släpptes o ja, det sket sig. Men förutom det här hoppas jag på lite små, spontana spelningar och sköna beats på balkongen till en låda vin o fina vänner.



KENT 050514